Jag var tom så jäkla duktig (vem ska berömma mig om jag inte gör det själv mohaha) att jag sprang innan. Vet att man inte orkar efter sol och bad. Det var tajt med tid så jag gjorde som Macke gjorde här om dagen; jag sprang mot båten. Jag började alltså springa hemifrån en stund innan resten av familjen åkte. Så plockade de upp mig på vägen. Jag hann till Skeppsviken så jag är nöjd :-) Det var både varmt och jobbigt. Men värst var nog ändå att springa bland folk. Alltså bredvid bilvägen. Gillar inte att andra kan se mig när jag lufsar fram haha.
Dock har jag kommit på att, jag tar mig i alla fall ut. Förr när jag såg andra springa eller lufsa fram då, tänkte jag "men hallå? Lilla gumman/gubben. I ett sånt tempo kan du ju lika gärna strunta i det...." Fast nej. Hon eller han gjorde det ju faktiskt i alla fall. Mer än vad jag gjorde. Allt är ju bättre än inget. Så nu tänker jag inte så längre när jag ser det. Nu tänker jag "fan va grym du är!!"
Puss!!
Igår såg jag en ganska så stor kille som var ute och sprang och jäklari havet Vad impad jag blev av honom. Att han med sin övervikt tog sig ut bland folk och sprang var stort tycket jag. Att lila du är ute och springet är också stort💜💜💜💜 :) Kram
SvaraRadera