Om man heter Karin Larsson är detta typ en omöjlighet! Jag ÄLSKAR godis! Ja jag vet, vem gör inte det?! Men jag är nog näst intill godismissbrukare. Om jag inte äter varje dag så är det fasen inte långt borta. Så när jag läste detta på Johanna Toftbys blogg kom jag till insikt. Nu får det bannemej vara slut! Jag kör en månad med "noll tolerans". Kanske också kan kalla det avvänjning haha. Vem hänger på??
Även ännu en insikt. Eller insikt och insikt men jag är uppbjuden till Marcus syster i Stockholm i slutet på juni för en tjejhelg som inte bara innefattar shopping och mys. Moa är någon typ av ambassadör för NIKE och de arrangerar ett 10-km lopp för tjejer.
Så nu har jag bestämt mig. Det är dags att, som vanligt, bryta ett nyårslöfte (som var att jag aldrig mer skulle träna) haha. Japp så var det. Tänkte att varför måste man alltid ha dåligt samvete för att man aldrig tränar??! Lika bra att bestämma att man aldrig mer ska göra det. Eller? Jag menar. Vem försöker man lura??
Men när vi var i Thailand och jag blev solbränd. Vad tror ni hände då? Jag hade en vit rand mitt på magen. Den var inte stor men den fanns där. Då är det dags att göra något åt saken.
Så nu har jag alltså tänkt att bryta det nyårslöftet. Jag ska börja träna och jag ska springa det loppet. Jag ska orka en mil! Det är en sak jag alltid sagt - att jag vill klara MILEN. Och det ska jag bannemej göra! Så i vår är det löpning som gäller.
Och visst får man köpa nya kläder då? Hehe
Oj vilket långt inlägg det blev... Nu ska jag försöka sova. Har haft en urmysig kväll hos Webbarna och nu är tant trött.
️Natti natt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar